Mot nya aventyr
Dykarcertet ar varat! Efter tva relativt tva tuffa dagar (las: tidiga mornar) har vi ett bevis pa att vi kan, och att vi far, dyka nar det sa behagar.
Detta skulle sjalvklart firas. Sista kvallen pa Boracay samlades, av nagon underlig anledning, en hel dros av hotellet gaster pa varan uteplats for att sedan gemensamt dansa loss pa en av strandens alla utestallen. Det var allt fran 35ariga Ruben fran Canada, backpackern Alina fran USA som fatt mersmak pa livet och nu varit ute i tre ar (ja, varfor inte...), nagra hollandare, lite filippinos och ett stadigt gang skona svenskar. Grymt bra avslut pa vistelsen pa Boracay.
Tre timmars somn och pa't igen, vidare mot nasta stopp! Efter buss och nattbuss hamnade vi tillslut pa Cebu som vi redan innan hade planer pa att lamna ganska direkt i och med att det ar strand och inte storstad som lockar for tillfallet. Det blev en hel dags chill pa en lokal samlingsplats/lunchhak med kortspel, mat, boklasande och allmant tidsfordriv i vantan pa baten till Siquijor.
Varfor Siquijor undrar ni sakert? Nehe, inte det... Asch vi berattar anda.
Tva dagar tidigare fick vi tips av varan valberesta van att on precis under Bohol var "sooo beautiful and soooooo gorgeus" att vi bara var tvugna att ta oss dit om vi hade mojlighet och tid. Och ja, tid har vi ju gott om sa... Har ar vi nu pa varldens mysigaste backpackingstalle precis vid vattnet.
Efter 36 timmars resande (nytt rekord) var vi som ni forstar ganska slitna och tankte ga och lagga oss men da borjar tricycleforaren Romeo bjussa pa ol helt fran ingen stans. Det var ju en kul gest men mojligen lite feltajmat.
Idag har vadret tyvarr inte varit pa topp vilket i och for sig inte ar nagon overraskning numera. Man kan knappast saga att vi ar bortskamda med soldagar hittills pa resan. Well, det ar val bra. Sa slipper vi branna oss. (Eller? Trots moln lyckades Petra branna vansteraxeln. Enbart. Linn lyckades branna hogeraxeln. Enbart.)
Istallet tog vi en langpromenad och hamnade pa en ode strand dar vi fran ingen stans fick for oss att ta oss tillbaka vattenvagen. Det var betydligt langre an vi forst trott men med Petra i taten och Linn och Josefine tatt efter tog vi oss fram udde efter udde. Efter en timma av vadande langs bergskanten nadde vi stranden och slank da in pa forsta basta restaurang for en valbehovd lunch!
Detta skulle sjalvklart firas. Sista kvallen pa Boracay samlades, av nagon underlig anledning, en hel dros av hotellet gaster pa varan uteplats for att sedan gemensamt dansa loss pa en av strandens alla utestallen. Det var allt fran 35ariga Ruben fran Canada, backpackern Alina fran USA som fatt mersmak pa livet och nu varit ute i tre ar (ja, varfor inte...), nagra hollandare, lite filippinos och ett stadigt gang skona svenskar. Grymt bra avslut pa vistelsen pa Boracay.
Tre timmars somn och pa't igen, vidare mot nasta stopp! Efter buss och nattbuss hamnade vi tillslut pa Cebu som vi redan innan hade planer pa att lamna ganska direkt i och med att det ar strand och inte storstad som lockar for tillfallet. Det blev en hel dags chill pa en lokal samlingsplats/lunchhak med kortspel, mat, boklasande och allmant tidsfordriv i vantan pa baten till Siquijor.
Varfor Siquijor undrar ni sakert? Nehe, inte det... Asch vi berattar anda.
Tva dagar tidigare fick vi tips av varan valberesta van att on precis under Bohol var "sooo beautiful and soooooo gorgeus" att vi bara var tvugna att ta oss dit om vi hade mojlighet och tid. Och ja, tid har vi ju gott om sa... Har ar vi nu pa varldens mysigaste backpackingstalle precis vid vattnet.
Efter 36 timmars resande (nytt rekord) var vi som ni forstar ganska slitna och tankte ga och lagga oss men da borjar tricycleforaren Romeo bjussa pa ol helt fran ingen stans. Det var ju en kul gest men mojligen lite feltajmat.
Idag har vadret tyvarr inte varit pa topp vilket i och for sig inte ar nagon overraskning numera. Man kan knappast saga att vi ar bortskamda med soldagar hittills pa resan. Well, det ar val bra. Sa slipper vi branna oss. (Eller? Trots moln lyckades Petra branna vansteraxeln. Enbart. Linn lyckades branna hogeraxeln. Enbart.)
Istallet tog vi en langpromenad och hamnade pa en ode strand dar vi fran ingen stans fick for oss att ta oss tillbaka vattenvagen. Det var betydligt langre an vi forst trott men med Petra i taten och Linn och Josefine tatt efter tog vi oss fram udde efter udde. Efter en timma av vadande langs bergskanten nadde vi stranden och slank da in pa forsta basta restaurang for en valbehovd lunch!
28/1 kl. 18:04
Imorgon aker vi vidare. Forst en halvtimmas battur till Caticlan. Darifran tar vi en buss till Ilo-Ilo i drygt sex timmar. Efter det har vi en 14 timmar lang battur framfor oss. Kan nog bli ganska mysigt att krypa in i en bathytt over natten.
Cebu ar slutdestinationen.
Idag kopte vi 3 par shorts och tva linnen for 130 pesos, dvs ungefar 20 svenska kr! Jobbigt..........
Superkul med alla kommentarer foresten! Man blir helt glad i magen varje gang man laser en ny kommentar. Fortsatt sa!
Puss pa er!
Cebu ar slutdestinationen.
Idag kopte vi 3 par shorts och tva linnen for 130 pesos, dvs ungefar 20 svenska kr! Jobbigt..........
Superkul med alla kommentarer foresten! Man blir helt glad i magen varje gang man laser en ny kommentar. Fortsatt sa!
Puss pa er!
mandag, tisdag, onsdag
Borjade dagen med att jag och Linn sprang runt pa lagenhets/hotell-jakt. Vi traffade en norsk som bodde har pa Boracay och han trodde han hade en lagenhet vi kunde lana billigt. Tyvarr var den redan uthyrd. Vi gick runt i kanske en timma och kollade. Billigt men frascht ska det vara! Hittade ett kanonboende tillslut.
Kom inte ner pa stranden forns sent, och regnet kom inte langt darefter sa det blev langlunch och sen gick vi tillbaka till hotellet.
Fortfarande slitna efter gardagens langa resa tankte vi ga och lagga oss redan vid niotiden men varan svenska granne Niklas fick oss pa andra tankar. Vi borjade pa hemmaplan for att sen dra till standpromenaden for att se vad Boracay hade att erbjuda under nattetid. Riktigt kul hade vi!!!
Dagen efter tankte vi antligen avnjuta varan forsta dag pa stranden men redan efter en timma tog Jossans dyksug over. Hon hade sett ett svenskt par som precis hade borjat sin utbildning och tankte hanga pa dom eftersom varken jag eller Linn hade nagon storre lust. Sagt och gjort! Hon springer ivag och kommer tillbaka hur nojd som helst. Hon ska borja nastan direkt med att ta igen det hon missat. Tidiga mornar kommer det bli, inga utekvallar, och under TRE hela dagar. Kul tankte jag och syrran... Snacket borjar. Vad ska jag och Linn hitta pa under de har dagarna? Vad ska Jossan gora om jag och Linn far for oss att ta dykarcertifikat senare under resan? Hur mycket jag an tycker om min syster sa ar det roligare nar vi ar tre. Utgang bara jag och Linn? Nej, what the hell tankte vi - det ar bara att kora!
Stranden byttes mot teorilektion och prov......................
Idag stalldes klockan pa 06.45. Om ni trodde att vi var pa semester sa har ni riktigt fel!
Drygt en timma senare var vi i vattet for att lara oss grunderna. Sen blev det teorilektion + prov igen. Och efter det........... dags for Open Water Dive. Linn var blek och lite shakey, jag hur nervos som helst, Jossan lika cool som vanligt (men hon hade faktiskt dykt tva ganger tidigare).
Nojda forstagangsdykare!!!!!!!! Hur coolt som helst. Paniken vi hade nar vi ovade narmare land slappte ute till havs. Vattnet var lugnare, sikten helt klar, fiskar overallt, det var sjukt ballt (och inte alls lika farligt och laskigt som jag trodde innan)! 12 meter under vattenytan var vi och simmade runt. Linn simmade hundsim ibland precis som hon brukar nar paniken borjar smyga sig pa men i ovrigt var vi riktigt duktiga.
Efter dyken (vi gjorde tva pa rad) var det dags for slutprovet. Det kandes precis som att vi var tillbaka i skolan igen. 50 fragor. Inte kul. Alla klarade provet, thank god, annars hade vi fatt gora om det igen! Vi avslutade eftermiddagen med att lagga oss pa stranden ett tag. Linn har fatt universums fulaste solbranna!!!!!
I skrivandes stund sitter jag for mig sjalv pa internetcafet. Runt mig sitter 16 svettiga smakillar och spelar counterstrike. Linn och Jossan ar och koper take away-mat. Tvatten fran trekkingen ar antligen inlamnad haha. Lovar att ringa hem nagon dag, kanske imorgon. Vi har kvar vara svenska nummer for tillfallet sa det ar bara att smsa. Puss pa er alla!
Kom inte ner pa stranden forns sent, och regnet kom inte langt darefter sa det blev langlunch och sen gick vi tillbaka till hotellet.
Fortfarande slitna efter gardagens langa resa tankte vi ga och lagga oss redan vid niotiden men varan svenska granne Niklas fick oss pa andra tankar. Vi borjade pa hemmaplan for att sen dra till standpromenaden for att se vad Boracay hade att erbjuda under nattetid. Riktigt kul hade vi!!!
Dagen efter tankte vi antligen avnjuta varan forsta dag pa stranden men redan efter en timma tog Jossans dyksug over. Hon hade sett ett svenskt par som precis hade borjat sin utbildning och tankte hanga pa dom eftersom varken jag eller Linn hade nagon storre lust. Sagt och gjort! Hon springer ivag och kommer tillbaka hur nojd som helst. Hon ska borja nastan direkt med att ta igen det hon missat. Tidiga mornar kommer det bli, inga utekvallar, och under TRE hela dagar. Kul tankte jag och syrran... Snacket borjar. Vad ska jag och Linn hitta pa under de har dagarna? Vad ska Jossan gora om jag och Linn far for oss att ta dykarcertifikat senare under resan? Hur mycket jag an tycker om min syster sa ar det roligare nar vi ar tre. Utgang bara jag och Linn? Nej, what the hell tankte vi - det ar bara att kora!
Stranden byttes mot teorilektion och prov......................
Idag stalldes klockan pa 06.45. Om ni trodde att vi var pa semester sa har ni riktigt fel!
Drygt en timma senare var vi i vattet for att lara oss grunderna. Sen blev det teorilektion + prov igen. Och efter det........... dags for Open Water Dive. Linn var blek och lite shakey, jag hur nervos som helst, Jossan lika cool som vanligt (men hon hade faktiskt dykt tva ganger tidigare).
Nojda forstagangsdykare!!!!!!!! Hur coolt som helst. Paniken vi hade nar vi ovade narmare land slappte ute till havs. Vattnet var lugnare, sikten helt klar, fiskar overallt, det var sjukt ballt (och inte alls lika farligt och laskigt som jag trodde innan)! 12 meter under vattenytan var vi och simmade runt. Linn simmade hundsim ibland precis som hon brukar nar paniken borjar smyga sig pa men i ovrigt var vi riktigt duktiga.
Efter dyken (vi gjorde tva pa rad) var det dags for slutprovet. Det kandes precis som att vi var tillbaka i skolan igen. 50 fragor. Inte kul. Alla klarade provet, thank god, annars hade vi fatt gora om det igen! Vi avslutade eftermiddagen med att lagga oss pa stranden ett tag. Linn har fatt universums fulaste solbranna!!!!!
I skrivandes stund sitter jag for mig sjalv pa internetcafet. Runt mig sitter 16 svettiga smakillar och spelar counterstrike. Linn och Jossan ar och koper take away-mat. Tvatten fran trekkingen ar antligen inlamnad haha. Lovar att ringa hem nagon dag, kanske imorgon. Vi har kvar vara svenska nummer for tillfallet sa det ar bara att smsa. Puss pa er alla!
Bilder
Manila
I borjan pa trekkingen. Jossan hanger pa ratt bra.
Vi star pa samma hojd som molnen
Frihetskanslaaa
Balanserar, ett litet snesteg sa ar det hej da.
Vattenpaus nagonstans hogt upp.
Middag i Cambulo
Fina, duktiga barn som upptradde med dans och sang.
Blivande hovding?
Josefine sitter och filosoferar och Linn stor.
Soluppgang pa baten pa vag till Calapan
Slitna tjejer efter 20 timmars resa
I borjan pa trekkingen. Jossan hanger pa ratt bra.
Vi star pa samma hojd som molnen
Frihetskanslaaa
Balanserar, ett litet snesteg sa ar det hej da.
Vattenpaus nagonstans hogt upp.
Middag i Cambulo
Fina, duktiga barn som upptradde med dans och sang.
Blivande hovding?
Josefine sitter och filosoferar och Linn stor.
Soluppgang pa baten pa vag till Calapan
Slitna tjejer efter 20 timmars resa
Banaue
Nar vi tog bussen till Banaue tankte vi oss en dagsvandring, typ norrbyrundan, upp till en viewpoint for att kolla ut over risterrasserna men riktigt sa var inte fallet. Efter en 8 timmars iskall bussresa signar tre trotta och ovetande tjejer pa for en tre dagars lang trekking in the middle of nowhere.
Ordet racker inte till for att beskriva denna otrolga upplevelse. Vi tankte att bilderna skulle fa gora det istallet men det kan de inte heller gora for oturligt nog dog batterierna pa kameran redan forsta kvallen. Vi haller tummarna for att vara vanner fran schweiz skickar over bilder fran dag 2 och 3.
Overnattning i sma byar bland befolkningen. Balansgang pa risterrasserna. Bad vid ett vattenfall. En hel timmes klattring enbart uppat. Besok pa en skola dit barn sprang 3 timmar for att komma. Ris till frukost, lunch och middag. En nara doden upplevelse a\nar Petra drog ett snesteg, "koncentrera er nar ni gar. Stanna. SEN titta" hade tydligen inte fastnat.
3 tuffa men grymt roliga och minnesvarda dagar avslutades pa guesthousets ballkong med varsin iskall ol tillsammans med guiden Chris och jeepneyforaren Randy. Som pricken over i:et kom Chris smajoggandes strax innan bussen skulle avga for att overlamna varsitt halsband med deras risgud.
Natten pa bussen till Manila sov vi riktigt gott kan vi lova er. Det kandes att man levde om man sager sa. Fyspass, slang dig i vaggen!
Ordet racker inte till for att beskriva denna otrolga upplevelse. Vi tankte att bilderna skulle fa gora det istallet men det kan de inte heller gora for oturligt nog dog batterierna pa kameran redan forsta kvallen. Vi haller tummarna for att vara vanner fran schweiz skickar over bilder fran dag 2 och 3.
Overnattning i sma byar bland befolkningen. Balansgang pa risterrasserna. Bad vid ett vattenfall. En hel timmes klattring enbart uppat. Besok pa en skola dit barn sprang 3 timmar for att komma. Ris till frukost, lunch och middag. En nara doden upplevelse a\nar Petra drog ett snesteg, "koncentrera er nar ni gar. Stanna. SEN titta" hade tydligen inte fastnat.
3 tuffa men grymt roliga och minnesvarda dagar avslutades pa guesthousets ballkong med varsin iskall ol tillsammans med guiden Chris och jeepneyforaren Randy. Som pricken over i:et kom Chris smajoggandes strax innan bussen skulle avga for att overlamna varsitt halsband med deras risgud.
Natten pa bussen till Manila sov vi riktigt gott kan vi lova er. Det kandes att man levde om man sager sa. Fyspass, slang dig i vaggen!
!
Efter 3 dagars trekking bland risterrasserna och en 29 timmars resa bestaende av jeepney-nattbuss-taxi-buss-bat-minibuss-bat-bat-tricycle (har flygs det minsann inte) befinner vi oss for tillfallet pa on Boracay. Ska bli skont med sol och bad efter en vecka full av aventyr. Vi har tankt att vara har i 5 dagar. Jossan suktar efter sitt dykarcert sa formodligen tas det nagon gang under veckan. Linn och Petra ar lite smaskeptiska till det dar med dykning men kanske att de hanger pa.
Nu borjar semestern!!
Nu borjar semestern!!
Manila kl. 16:24
Vi ar framme! Efter drygt 26 timmars resa ar vi pa plats. Checkade in pa hotellet strax efter midnatt, drog direkt till seveneleven, fyllde pa med lite gott och krop i sang snabbt darefter. Kandes ratt sa skont att byta flygsatet mot en riktig sang.
Idag har vi, efter frukostbuffe pa hotellet, strosat omkring i Manila och lart oss lite hur staden fungerar. Manga locals, farre turister (vi har sett ca. 5!). Lunchade pa en liten bakgata och fick soppa, ris & kyckling och dryck for en tia. Helt okej va!? Just for stunden regnar det lite sa darfor passade vi pa att slinka in pa det har lilla lilla internetcafet.
Ikvall tar vi nattbussen mot Banaues risterrasser. Val dar far odet bestamma vad som hander.
Bilder kommer i takt med att brannan borjar infinna sig!
Linn, Petra & Josefine
Godmorgon varlden!
Antligen ar vi pavag! Vi star nu pa Abu Dhabis flygplats och vantar pa var sista flygning mot varmen. Snart ar vi dar men innan dess vantar oss 8 timmar i luften. 3 lagom slitna men forvantasfulla tjejer har redan borjat kanna vibbarna av varmen pa flygplatsen.
Take care!
Josefine
Take care!
Josefine
ASIEN!!!
